VMhockey.se fick en pratstund med Christian Vuojärvi som jobbar som sportjournalist på finländska YLE (motsvarigheten till SVT) inför det stundande U18-VM.

Hur ser du på Finlands chanser i U18-VM?

– USA och Kanada är förhandsfavoriter. Jag ser Finland, liksom Sverige och Ryssland, som utmanare. Men allt är möjligt för smålejonen. Man har besegrat USA och Sverige i träningslandskamper och truppen är inte avsevärt mycket sämre (om alls) än den som vann VM-guld i Ryssland i fjol.

– Om, och det är ett stort om, Finland dessutom förstärks med juniorvärldsmästaren Kaapo Kakko så ser det onekligen lovande. Kakko, som går som etta eller tvåa i NHL-draften i sommar, är just nu med herrlandslaget och läger det mesta tyder på att han stannar där. Men om han dyker upp så skulle det vara en boost i paritet med Jesse Puljujärvis dito våren 2016. Puljujärvi anslöt sig då till smålejonen mitt i turneringen och stod för 5+2 på fyra matcher då Finland vann VM-guld.

– Med eller utan Kakko så har Finland ett slagkraftigt lag. Minimimålet ska vara medalj.

Är det något speciellt som gjort att Finland har lyckats så bra i juniorsammanhang? Finland vann JVM 2019, silver U17 2018, Guld U18-VM 2018 med flera.

– Det här kunde jag tala om länge. Finland var under början av 2000-talet världsbäst på att producera spelare till fjärde linor. Du vet, snabba och fysiskt starka spelare. Men med bristfällig speluppfattning och teknik. Tänk Niklas Hagman, Lauri Korpikoski och Antti Pihlström.

– Sen förändrades ishockeyn då NHL gick i bräschen för att sätta stopp för spelförstörande element som hooking och interference. Det ledde till att Finland inte riktigt hängde med längre i internationella turneringar och de talanger som fostrades var helt enkelt inte tillräckligt bra för NHL.

– Ishockey-Finland vaknande så småningom kollektivt. En förändring var ett måste. Tränare på alla nivåer insåg att det gäller att ta vara på spelare med spetskompetens. Lirare. Förbundets roll ska inte heller underskattas. En stor del av vinsten från hemma-VM 2012 och 2013 satsades på talangutveckling. Forna storspelare anställdes för att hjälpa och utbilda talangerna.

– Resultatet är häpnadsväckande. Utöver framgångarna i juniorturneringar, så har finländska spelare reserverats tidigt i NHL-draften flera år i rad. Och fortsättning följer. Det vågar jag lova.

Är det några spelare som du tycker är intressanta att hålla ett öga på denna turnering?

– Om jag fokuserar på finländarna så är det stora namnet (i Kaapo Kakkos sannolika frånvaro) Anton Lundell. Han kan till och med bli den första finländaren som reserveras som etta i en NHL-draft. Lundell är en komplett center, som spelade stora minuter för Helsingfors IFK den gångna ligasäsongen i Finland. Han stora förebild är Aleksander Barkov och influenserna är tydliga. Antons pappa Jan Lundell är en före detta ligamålvakt i Finland. Pappa Lundell var för övrigt en kort vända också i Frölunda, men det är en sejour han gärna glömmer.

– Anton Lundell kommer garanterat att vara ett populärt intervjuobjekt under VM i och med att hans modersmål är svenska.

– En annan spelare som jag är oerhört nyfiken att följa i VM är Patrik Puistola. Precis som Anton Lundell har han ishockeyn i blodet och precis som Lundell kan han ge intervjuer på svenska. Patriks pappa är Pasi Puistola, världsmästare anno 2011 och med många säsonger bakom sig i SHL.

– Medan Pasi var en allroundback är Patrik mer av en sniper. Patrik har inte fått sitt genombrott på liganivå i Finland än, men den tiden kommer. Sannolikt redan nästa säsong.

– Puistolas klubbkamrat i Tappara, Kasper Simontaival, är enligt scouterna en än större talang. Simontaival har varit, jämte Aatu Räty, Finlands bästa poängplockare i träningsmatcherna. Mycket talar för att trion Puistola – Räty – Simontaival bildar Finlands andra kedja då VM inleds.

Stort tack för denna pratstund Christian.

Uppdaterad 2 februari, 2023