Det var år 2003 som Internationella Ishockeyförbundet tog beslutet om att införa ett rankingsystem av världens hockeylandslag. På den här sidan hittar du allt du behöver veta om herrarnas världsranking i ishockey.
Systemet togs fram för att återspegla den långsiktiga kvaliteten på alla nationella hockeyprogram och ländernas engagemang för internationell hockey.
Världsrankingen uppdateras efter varje VM och OS, vilket innebär att vi var fjärde år får två olika världsrankningar på kort tid. Här brukar det dock vara listan som presenteras efter att både OS och VM är avklarat som är den som är mest intressant.
Vad används världsrankingen till?
Precis som i andra sporter är världsrankingen det som ligger till grunden för hur såväl de stora mästerskapen och kvalen kommer att spelas.
När det gäller hockey VM så spelas inget föreliggande kval, utan lagen klättrar istället mellan de olika divisionerna utifrån sina insatser i den tidigare säsongen. Här används världsrankingen istället för att avgöra uppdelningen i toppdivisionens två grupper, där lagen fördelas så jämnt som möjligt. Laget som rankas etta återfinns i den ena gruppen, laget som rankas tvåa i den andra och så vidare.
Till Olympiska Spelen är världsrankingen däremot avgörande för vilka lag som direktkvalificerar sig till turneringen, samt vilka som behöver kvala. De åtta lag som ligger bäst till på världsrankingen går nämligen direkt till OS tillsammans med värdnationen som alltid belönas med en plats i såväl herrarna som damernas ishockeyturnering.
Inför OS 2026 var det världsrankingen år 2023 som gjorde att Kanada, Sverige, Schweiz, Finland, Tyskland, Tjeckien, Ryssland och USA redan på förhand blev klara för spel tillsammans med värdnationen Italien. Huruvida Ryssland kommer att få delta eller ej är inte helt spikat, men fortsätter IIHF att stoppa nationen från spel kommer ett annat lag ersätta dem.
Hur beräknas poängen på världsrankingen?
IIHF:s världsranking är baserad på lagens slutliga placeringar i de fyra senaste världsmästerskapen, samt det senaste Olympiska Spelen. Utifrån dessa placeringar får lagen med sig en viss poäng från varje mästerskap, vars värde minskar för varje år som går. Även för OS minskar poängen från år till år.
Från det senaste världsmästerskapet räknas den insamlade poängen i sin helhet, för att sedan minska med 25 procentandelar per år. Efter fyra år räknas poängen från det aktuella året inte längre in i lagets totala poäng. För Sveriges del innebär detta till exempel att poängen från det missade VM-slutspelet år 2021 slutar räknas först efter att hockey VM 2025 har spelats.
Vilka världsmästerskap baseras den aktuella placeringen på?
Inför 2025 års mästerskap baseras rankingen på VM 2021-2024 samt OS 2022. Poängen från VM 2024 räknas i sin fulla helhet, poängen från VM 2023 till 75 %, poängen från VM 2022 till 50% och poängen från VM 2021 till 25%.
I samband med pandemin ställdes alla världsmästerskap under år 2020 in. För att kunna räkna in denna säsong i världsrankingen tilldelades alla lag en snitt-siffra baserad på deras seedning inför mästerskapet.
Man skulle kunna tro att Ryssland och Belarus tappat stora placeringar då de inte deltagit i de senaste årens turneringar i och med kriget i Ukraina. Men även här har IIHF tilldelat lagen en snitt-siffra som håller kvar Ryssland bland de tio bästa lagen i världen.
Hur många poäng får lagen?
Som tidigare nämnt så är det nationernas slutliga placering som avgör hur många poäng som man får med sig ifrån ett världsmästerskap. Antalet poäng minskar med jämna mellanrum beroende på hur långt i mästerskapet lagen tagit sig.
Guld: 1 600 poäng
Silver: 1 560 poäng
Brons: 1 520 poäng
Fjärde plats: 1 500 poäng
Femte plats: 1 460 poäng
Sjätte plats: 1 440 poäng
Sjunde plats: 1 420 poäng
Åttonde plats: 1 400 poäng
Nionde plats: 1 360 poäng
Tionde plats: 1 340 poäng
Elfte plats: 1 320 poäng
Tolfte plats: 1 300 poäng
Trettonde plats: 1 280 poäng
Fjortonde plats: 1 260 poäng
Femtonde plats: 1 240 poäng
Sextonde plats: 1 220 poäng
Mellan de olika pallplatserna skiljer det 40 poäng, samtidigt som förloraren i bronsmatchen endast får 20 poäng mindre än bronsmedaljören.
Lagen som når kvartsfinal får i sin tur 40 poäng mindre än lagen som går till semifinal, där poängen skiljer med 20 poäng mellan lag 5-8.
De lag som åker ut i VM-gruppspelet får i sin tur 40 poäng mindre än lagen som når slutspel, där poängen skiljer med 20 poäng mellan lag 9-16.
Samma poängupplägg gäller även för OS-turneringen, trots att det här är färre lag som deltar.
Hur ligger Sverige på världsrankingen?
Tre Kronors placering på världsrankingen har förändrats många gånger under åren. Vid sex tillfällen har laget placerat sig allra högst upp på listan, dels i samband med lagets dubbla guld i VM och OS år 2006, samt VM-guldet 2013 och det direkt efterföljande OS-silvret 2014.
Den sämsta placeringen hittills kom i sin tur efter VM 2021, då laget åkte ut redan i gruppspelet. Ett 100-procentig värde av turneringen gjorde att laget tappade tre placeringar från en fjärdeplats till en sjundeplats. Under åren har nederlaget dock tappat i värde, vilket gjort att laget återigen kunnat klättra uppåt.
Efter 2024 års världsmästerskap var dock Sverige tillbaka på en sjundeplats, trots en relativt hög poäng. Anledningen till detta var att Tjeckien och Schweiz, de på förhand något otippade finalisterna, tog stora kliv och passerade flera av stornationerna.
2003: 2
2004: 2
2005: 2
2006 (efter OS): 1
2006 (efter VM): 1
2007: 1
2008: 3
2009: 3
2010 (efter OS): 4
2010 (efter VM): 3
2011: 3
2012: 4
2013: 1
2014 (efter OS): 1
2014 (efter VM): 1
2015: 3
2016: 5
2017: 3
2018 (efter OS): 3
2018 (efter VM): 2
2019: 4
2020: 4
2021: 7
2022 (efter OS): 5
2022 (efter VM): 5
2023: 6
2024: 7
Vilket lag ligger etta på världsrankingen?
Under åren har flera olika länder klättrat upp på världsrankingens förstaplats. Inte alltför överraskande så är Kanada det lag som intagit allra flest förstaplatser, där man under många år på 2010-talet hade ett fast grepp om positionen.
2003: Kanada
2004: Kanada
2005: Kanada
2006 (efter OS): Sverige
2006 (efter VM): Sverige
2007: Sverige
2008: Kanada
2009: Ryssland
2010 (efter OS): Kanada
2010 (efter VM): Ryssland
2011: Ryssland
2012: Ryssland
2013: Sverige
2014 (efter OS): Sverige
2014 (efter VM): Sverige
2015: Kanada
2016: Kanada
2017: Kanada
2018 (efter OS): Kanada
2018 (efter VM): Kanada
2019: Kanada
2020: Kanada
2021: Kanada
2022 (efter OS): Finland
2022 (efter VM): Finland
2023: Kanada
2024: Kanada
2024 års världsranking: Topp 20
- Kanada – 4100 p
- Ryssland – 4065 p
- Finland – 3955 p
- Tjeckien – 3945 p
- Schweiz – 3945 p
- USA – 3945 p
- Sverige – 3910 p
- Tyskland – 3865 p
- Slovakien – 3750 p
- Lettland – 3660 p
- Danmark – 3500 p
- Norge – 3380 p
- Österrike – 3340 p
- Frankrike – 3325 p
- Kazakstan – 3305 p
- Belarus – 3245 p
- Storbritannien – 3095 p
- Ungern – 3090 p
- Slovenien – 3090 p
- Italien – 3025 p
Sveriges poäng baserades år 2024 på 100% av tredjeplatsen från VM 2024, 75% av sjätteplatsen från VM 2023, 50% av sjätteplatsen från VM 2022, 25% av niondeplatsen från VM 2021 samt 50% av fjärdeplatsen från OS 2022.
2023 års världsranking: Topp 20
- Kanada – 4150 p
- Finland – 4080 p
- Ryssland – 4050 p
- USA – 3940 p
- Tyskland – 3835 p
- Sverige – 3800 p
- Schweiz – 3775 p
- Tjeckien – 3735 p
- Slovakien – 3690 p
- Lettland – 3610 p
- Danmark – 3500 p
- Norge – 3270 p
- Frankrike – 3240 p
- Belarus – 3175 p
- Kazakstan – 3170 p
- Österrike – 3135 p
- Slovenien – 2990 p
- Italien – 2970 p
- Ungern – 2950 p
- Storbritannien – 2945 p
Sveriges poäng baserades år 2023 på 100% av sjätteplatsen från VM 2023, 75% av sjätteplatsen från VM 2022, 50% av niondeplatsen från VM 2021, 25% av den snittberäknade poängen från VM 2020 som ställdes in samt 75% av fjärdeplatsen från OS 2022.
2022 års världsranking: Topp 20 (efter OS och VM)
- Finland – 4130 p
- Kanada – 3990 p
- Ryssland – 3935 p
- USA – 3775 p
- Sverige – 3675 p
- Tjeckien – 3650 p
- Schweiz – 3590 p
- Slovakien – 3590 p
- Tyskland – 3555 p
- Danmark – 3335 p
- Lettland – 3255 p
- Norge – 3105 p
- Frankrike – 3000 p
- Belarus – 2965 p
- Österrike – 2900 p
- Kazakstan – 2885 p
- Italien – 2840 p
- Storbritannien – 2755 p
- Slovenien – 2730 p
- Ungern – 2640 p
Sveriges poäng baserades år 2022 på 100% av sjätteplatsen från VM 2022, 75% av niondeplatsen från VM 2021, 50% av den snittberäknade poängen från VM 2020 som ställdes in, 25% av femteplatsen från VM 2019 samt 100% av fjärdeplatsen från OS 2022.
2021 års världsranking: Topp 20
- Kanada – 3235 p
- Finland – 3125 p
- Ryssland – 3050 p
- USA – 2945 p
- Tyskland – 2905 p
- Tjeckien – 2895 p
- Sverige – 2880 p
- Schweiz – 2815 p
- Slovakien – 2670 p
- Lettland – 1560 p
- Norge – 2490 p
- Danmark – 2470 p
- Kazakstan – 2365 p
- Belarus – 2320 p
- Frankrike – 2295 p
- Storbritannien – 2280 p
- Italien – 2280 p
- Österrike – 2185 p
- Sydkorea – 2140 p
- Slovenien – 2085 p
Sveriges poäng baserades år 2021 på 100% av niondeplatsen från VM 2021, 75% av den snittberäknade poängen från VM 2020 som ställdes in, 50% av femteplatsen från VM 2019, 25% av förstaplatsen från VM 2018 samt 100% av femteplatsen från OS 2018.
2020 års världsranking: Topp 20
- Kanada – 3470 p
- Ryssland – 3400 p
- Finland – 3345 p
- Sverige – 3325 p
- Tjeckien – 3200 p
- USA – 3140 p
- Tyskland – 3090 p
- Schweiz – 3060 p
- Slovakien – 2835 p
- Lettland – 2810 p
- Norge – 2765 p
- Danmark – 2685 p
- Belarus – 2545 p
- Frankrike – 2540 p
- Italien – 2480 p
- Kazakstan – 2420 p
- Österrike – 2420 p
- Sydkorea – 2385 p
- Storbritannien – 2380 p
- Slovenien – 2345 p
Sveriges poäng baserades år 2020 på 100% av den snittberäknade poängen från VM 2020 som ställdes in, 75% av femteplatsen från VM 2019, 50% av förstaplatsen från VM 2018, 25% av förstaplatsen från VM 2017 samt 100% av femteplatsen från OS 2018.
Uppdaterad 27 maj, 2024
