Betsson

Snart börjar Junior-VM att charma oss igen med start på juldagen. Juniorkronorna startar turneringen under annandagen, och visst bör vi få se ett hyfsat framåtlutat och rakryggat Sverige även denna turnering, siktandes på medalj. Nedan går jag igenom Sveriges förutsättningar i turneringen och olika scenarion om hur det kan sluta för svensk del.

Nedräkningen till årets höjdpunkt har redan börjat. Med bara några få dagar kvar till JVM i Kanada, börjar spänningen tränga sig på. Det är enkelt att notera mediernas uppsving i sociala medier kring mästerskapet, experters bedömningar kring de olika trupperna samt massvis med frågor kring “bubblan” som spelare och ledare lever i.

Hemma i Sverige börjar man känna igen känslan. Historiska videoklipp från tidigare mästerskap och andra små gottigheter delas med vänner och familj på sociala medier.
Och visst blir man lite exalterad över att äntligen få gå upp mitt i natten igen, brygga en kanna kaffe och bevittna juniorhockey? 

De som ska uppfylla våra svenska hockeydrömmar detta år är en trupp bestående av killar födda 2001 och 2002. De ska bära landets press på deras axlar, som de oerfarna män de är.
För drygt ett och ett halvt år sedan vann denna årskull U18-VM i Örnsköldsvik. Vilket kanske borde betyda att Sverige är bland favoriterna i år. Men förhandssnacket har istället handlat om Ryssland, Kanada och USA, enbart. Något som jag tror kan passa Sverige väldigt bra.

Häng med, så går vi igenom Sveriges förutsättningar i mästerskapet.

Truppen:

Målvakter:

Den svenska målvaktssidan är den starkaste vi skådat på länge för svensk räkning. Under några tidigare år har Sverige haft det oklart på målvaktsposten, kring vem som skulle kunna axla rollen, och sedan har vi fått bli överraskade.
I år är det också hyfsat oklart, men i år är det annorlunda. Juniorkronorna har med sig två målvakter i Hugo Alnefelt och Jesper Wallstedt, som tillhör den absoluta världstoppen på juniornivå. Calle Clang får nog nöja sig med en läktarplats i år, men kan spela JVM nästa år, och bör tas med i beräkningen när man talar om en väldigt stark målvaktssida.
Det blir spännande vem av Hugo Alnefelt och Jesper Wallstedt som får- men också TAR chansen på en förstaspade. Min spontana gissning är Alnefelt, med tanke på rutinen från i fjol.

Backar:

Den svenska backsidan pratas det alltid om i positiv väg. Denna årgång är inget undantag. Lagkaptenen Philip Broberg gör sitt tredje JVM, Victor Söderström och Tobias Björnfot sina andra. Förutom de tre tunga namnen, finns även en väldig skicklighet i Emil Andrae och Albert Johansson, som kommer visa sig under turneringen. Gustav Berglund, Alex Brännstam och Ludvig Hedström är tre rollspelare som även de blir intressanta att följa. Djurgårdsduon Brännstam och Hedström var med och tog U18-VM guldet 2019.

Forwards:

Självklart påminns man direkt om två tunga spelartapp när det är dags för att prata om forwards. SHL:s bästa junior William Eklund missar JVM, likaså Karl Henriksson. Dessa två spelare hade varit bärande spelare i Juniorkronornas toppkedjor.
Men istället får Sverige förlita sig på andra spelare. Den förmodade förstakedjan med Alexander Holtz, Lucas Raymond och Theodor Niederbach blir extremt viktig för svenska framgångar i mästerskapet. Men bakom toppkedjan finns många intressanta spelare, och inte minst spelare som känner till den svenska modellen. Forwardssidan är den svagaste lagdelen för svensk del, men förhoppningsvis får vi bevittna ett genombrott från någon forward, likt Axel Jonsson Fjällby 2018. Förslagsvis från leksingen Emil Heineman.

Förbundskaptenen:

Här har det såklart varit problematiskt kring den svenska ledningen. Ny tillförordnad förbundskapten under mästerskapet är Joel Rönnmark. Denna 30-åring är huvudtränare för Växjös J18 till vardags och är orutinerad i dessa sammanhang som huvudtränare, men har två JVM bakom sig med Juniorkronorna, som assisterande. Jag känner mig inte speciellt orolig kring grunderna och den röda linje som går genom det Svenska Ishockeyförbundet. Spelarna kan den och Joel Rönnmark kan den. Det som sätts på prov i detta mästerskap är Rönnmarks fingertoppskänsla i matchcoachningen. Till sin hjälp i den biten får han Småkronornas Anders Eriksén.

På hemmaplan finns ordinarie förbundskapten Tomas Montén att tillgå, kring förberedelser och så vidare, men under matcher så är det Rönnmarks ord som gäller. Det blir spännande att följa!

Gruppen:

Sverige har en tuff grupp i år med Tjeckien, Österrike, Ryssland och USA. Men med en förväntad slagpåse i Österrike och ett, på pappret, svagare Tjeckien, har Sverige bra chanser att skaffa sig en bra placering i gruppen. I och med att man i de inledande matcherna möter just Tjeckien och Österrike, finns en god chans att Juniorkronorna har med sig full pott och ett självförtroende, inför de två tuffare gruppspelsmatcherna. Att möta just Tjeckien och Österrike i de inledande matcherna kan vara viktigt för Sverige, inte minst för att de båda genrepen mot Kanada och Schweiz är inställda, tätt inpå mästerskapet. 

Den svenska, helt makalösa, sviten på 52 spelade gruppspelsmatcher utan förlust, kan i år brytas. USA och Ryssland är två nationer som i högsta grad utmanar Kanada om guldet, och kommer att bli tuffa motstånd för Sverige.

Slutspelet:

Fördelen för Sverige i år är att om man tar en bra plats i gruppen, etta eller tvåa, så bör man få en enkel lott till kvartsfinalen. I den andra gruppen spelar Kanada, Finland, Schweiz, Tyskland och Slovakien. Om man förmodar att Kanada och Finland gör sitt, så hamnar de etta respektive tvåa i sin grupp. Om Juniorkronorna i sin tur hamnar etta eller tvåa i sin grupp, väntar kvartsfinalmotstånd i Schweiz, Tyskland eller Slovakien. 

Semifinalen blir såklart tuffare, vilket ska vara fallet. Men dit bör Juniorkronorna nå, och sedan vet man aldrig vad som händer i hockey.

Tipset: 

Personligen tror jag och hoppas på ett Sverige som utmanar om medaljerna. Allt förutom semifinal är ett fiasko, i vanlig ordning. Men man måste bära med sig den svåra konkurrensen i år och de från början tuffa förutsättningarna för Juniorkronorna. Med bortfall i spelartruppen och i ledarstaben sänks förväntningarna ytterligare på Sverige. Men vi alla vet att när pucken släpps i Edmonton den 26:e, så är pressen hemifrån stor, på de unga männen. Känslan är att minst tre nationer: USA, Kanada och Ryssland är numret starkare än Sverige. Med ett lyckosamt gruppspel kan man skapa sig ett bra läge för en semifinalplats. Och därifrån kan allting hända.

Men om de på förhand stora favoriterna imponerar, kommer nog Juniorkronorna få det tufft i en semifinal. Därför tror jag att det slutar med förlust i semifinal, vilket skulle innebära spel om bronsmedalj för svensk del.

Alternativen i en eventuell bronsmatch är tre: Antingen går man ut med utställda skridskor (som mot Slovakien 2015), eller så kommer man ut obrydda (som mot USA 2016), eller så går man ut rejält taggade för att ro hem en medalj till sig själva och sitt land (som mot Finland i fjol). Jag hoppas och tror på det sistnämnda.

Brons till Sverige alltså! Ingen blir gladare än jag om jag har fel, i positiv riktning.

Annons: ⇢ Snabbare.com - Få 100 kr extra att spela för

18+ år | Regler & villkor gäller | Gäller nya kunder

Bästa svenske poänggörare blir Lucas Raymond.
Det stora genombrottet står Emil Heineman för.

Förutsättningar för att Sverige går långt i JVM:

  • Målvaktsspelet

  • Ett starkt Powerplay

  • Ännu ett starkt gruppspel som kan bädda för ett “enklare” slutspel

  • Lucas Raymond och Alexander Holtz i högform

Utmanarna:

USA:

USA kommer med en väldigt stark trupp även i år. Med stjärnor som Cole Caufield och Trevor Zegras från i fjol som sticker ut bland USA:s redan vassa forwardssida. Amerikanerna har samtidigt en stark backsida och för första gången på ett tag, en väldigt stark målvaktssida där Spencer Knight och Dustin Wolf är målvakter av hög klass. Se upp för USA!

Kanada:

Precis som vanligt, och lite som det ska vara, så är Kanada favoriter i årets JVM. Man fick inte loss sin stora stjärna Alexis Lafreniere till mästerskapet, men kommer trots det med en väldigt stark trupp. Bowen Byram är en back med NHL-mått och kommer vara viktig för den kanadensiska backsidan. Framåt kan Kanada stoltsera med Kirby Dach, Dylan Cozens, Quinton Byfield, ja you name it. Ett frågetecken i den kanadensiska truppen är en relativt svag målvaktssida.
Personligen hoppas jag på ett genombrott för Jack Quinn.

Ryssland:

Visst, Kanada är favoriter, men här är en stor utmanare. Ryssland kommer bäras av stjärnan Vasili Podkolzin som spelar i KHL till vardags, och man har en stark forwardssida som vanligt. Yaroslav Askarov i målet är ett år äldre och ett år mer erfaren. Personligen tycker jag att backsidan ser stark ut ledda av Yan Kuznetsov och Artemi Knyazev. Men den stora frågan blir som alltid gällande ryssarna. Håller kollektivet? Jag hoppas på det.

Finland:

De finska juniorlejonen är snarare en bubblare än något annat. Men det finska kollektivet bör man aldrig skoja bort. Här finns storstjärnor i Ville Heinola på backplats och centern Anton Lundell. Den sistnämnda är en av mina absoluta favoriter i denna turnering. Men Finland bör inte kunna utmana de stora hundarna i denna turnering, men man har haft fel om Finland förr.

Artikeln är skriven av:

Hampus Kjellberg – Sportskribent
[email protected]

>> Läs mer om mig här